Mathilda berättar om hur hon träffade sin stora kärlek på Happy Pancake, av en slump en varm sommardag 2013.

Vi fick kontakt sommaren 2013. Vi hade kikat in på varandras profiler några gånger, och i början skrev han lite oskyldigt att jag såg söt ut. Vi skrev ganska lätt till varandra, lite mer om vad vi gjort på dagen och sånt. Sedan bytte vi nummer och la till varandra på facebook, då hade det kanske gått en månad. Sedan så var jag inne i stan och fikade med en kompis en kväll, klockan började bli sent och jag funderade på att åka hem. Istället tänkte jag ”äh jag smsar honom”. Jag kom ihåg hur jag satt på tunnelbanan påväg norrut. Jag speglade mig i fönsterrutan och hade tur var med mig en borste i väskan. Jag var ganska nervös på grund av att jag inte visste vad som väntade mig. Vi hade ju såklart sett bilder på varandra. Det pirrade lite i magen. Jag kom fram på perrongen, och han smsade ”Vart är du” då han såg att tåget kommit. Då kom jag gåendes mot honom, och jag kom ihåg hur han tog av sig sina hörlurar och kramade mig. Genast tänkte jag ”Vilken himla fin kille”. Vi satte oss vid en fontän på torget och pratade, och det kändes genuint på något sätt. Jag hade inte känt så förut.

När jag sedan 3 timmar senare satte mig på bussen påväg hem, så fick jag ett sms ”Det var väldigt roligt att få träffa dig :)”

Där och då förstod jag att det var något speciellt.

Vår första dejt skulle bli biljard på fridhemsplan. Det var fint väder och vi bestämde oss för att sätta oss i rålis. Vi satt och pratade om allt. Sedan gick vi och spelade biljard. Det var roligt och avslappnat. Efter det var tanken att vi skulle skiljas åt. Men jag såg hans leende, och jag såg att han ville säga något. Till slut sa han ”Vill du gå på bio?” Och jag sa såklart ja. Vi åkte in till hötorget och hämtade ut biljetterna, och sedan sa han ”Är du hungrig?” Så vi bestämde oss att gå till kungshallen, vi delade en stor tacotallrik.

Sedan var det dags för bio, när filmen var påväg att börja så vända han sig om mot mig och sa ”Jag är glad att jag har träffat dig” och så pussade han mig. Sedan höll vi hand hela filmen.

När vi var påväg hem så stod vi i t-centralen och kramade om varandra, och även då kom den första riktiga kyssen. Vi missade tåg efter tåg efter tåg. Vi ville lixom inte släppa varandra.

Sen den dagen har vi inte varit utan varandra. Jag åkte till Barcelona några dagar efter och smsade med honom hela resan. Min telefonräkning var inte så rolig när jag kom hem. Men värt varenda öre!

Vi bestämde att gå ut officiellt som par den 28:e september. Alltså 3 månader efter första träffen.

Idag har vi köpt lägenhet tillsammans och påminner varandra varje dag om hur mycket vi älskar varandra genom att alltid visa det i handlingar. Även om det gått 3 år snart så visar vi tacksamhet gentemot varandra och tar inte vårt förhållande för givet. Vi överraskar varandra, vi äventyrar tillsammans, vi gråter och vi skrattar tillsammans. För han, han är mitt livs kärlek.